Koloniparadiset och ormharen
På torsdag har vi en kolonilott.
Tanken måste få dröja kvar. En kolonilott! Hela kroppen blir glad och vill dit på en gång. Händerna vill gräva, vi vill dofta på blommor, se morötter växa och hitta maskar. Sitta på gräset eller i jorden och bli smutsiga!
Ta rejäla spadtag och få ont i kroppen.
Flera gånger senaste veckan har vi varit där och känt in oss. Barnens mormor och morfar samt moster har också sina egna täppor i området, så vi börjar redan känna oss hemma. Och längtar!
Fast man får passa sig lite, för det finns morrande harar i detta paradis. Varför de morrade har jag ingen aning om och kanske de t o m var ett vildsvin, men yngsta dottern följde efter 2 harar, de smet in i ett buskage och ett läskigt morrande hördes! Hon tvärvände och sprang till säkerheten i bilen.
Storebrors hesa tonårsskratt ekade.
Och visst är det väl så, att i varje paradis finns en orm.
Som i detta fall var en morrande hare..
Ha en fantastisk dag!
Titti och dottern Hanna (de andra sover......)
